Vad är kroppen?

Kroppen är en levande helhet byggd av samverkande system. Varje system har sin funktion – men alla påverkar varandra. När något är i obalans märks det ofta på flera ställen.

Nervsystemet styr kroppens signaler, med hjärna, ryggmärg och nerver. Det autonoma systemet reglerar automatiska funktioner: det sympatiska aktiverar oss (stress, fokus), det parasympatiska lugnar oss (vila, matsmältning), och det enteriska styr tarmen.

Hjärnan är kroppens centrala kontrollorgan. Den styr rörelser, tar emot sinnesintryck, reglerar känslor och analyserar information. Den är beroende av syre, glukos och vila för att fungera optimalt – och påverkas direkt av kroppens inre miljö.

Hormonsystemet (endokrina systemet) reglerar ämnesomsättning, stress, sömn, tillväxt och fertilitet. Här ingår körtlar som hypotalamus, hypofys, sköldkörtel, binjurar, bukspottkörtel och könskörtlar.

Cirkulationssystemet transporterar syre, näring, hormoner och avfall via blodet. Hjärtat pumpar, kärlen leder. Hjärnan är mycket syrekänslig och påverkas direkt av störningar i blodflödet.

Andningssystemet förser kroppen med syre och gör sig av med koldioxid – nödvändigt för energi, reglering och överlevnad. Hjärnan är särskilt beroende av jämn tillgång till syre.

Matsmältningssystemet bryter ner maten, tar upp näring och utsöndrar restprodukter. Tarm-hjärna-kommunikation påverkar vårt mående genom nerv- och signalsubstanser.

Lymfsystemet och immunförsvaret rensar vätskor, skyddar mot infektioner och transporterar bort avfall. Även hjärnan har ett eget reningssystem – det glymfatiska systemet – som är aktivt under sömn.

Muskler och skelett ger kroppen struktur, rörelse och skydd.

Urinvägar och lever filtrerar och avgiftar blodet – avgörande för vätskebalans och rening.

 Hur fungerar kroppen i olika tillstånd

Kroppen svarar direkt på hur vi mår – både fysiskt och psykiskt. Här är några typiska tillstånd

Stress: Puls, blodtryck och andning ökar. Kortisol och adrenalin frisätts. Immunförsvar och matsmältning dämpas. Hjärnan prioriterar överlevnad – inte långsiktigt tänkande.

Rädsla: Amygdala aktiverar sympatiska nervsystemet. Muskler spänns. Blod flödar till armar och ben. Hjärnans logiska del (pannloben) dämpas till förmån för snabba reaktioner.

Trötthet: Energitillgången sjunker. Hjärnan får sämre blodflöde och syresättning, vilket påverkar koncentration, minne och reaktionstid.

Utmattning: Systemen överbelastas. Kortisol rubbas, sömn störs, återhämtning fungerar inte. Hjärnans plasticitet (förmåga att anpassa sig) minskar, och känslighet ökar.

Sömnbrist: Hjärnans avgiftningssystem försämras. Minne, emotionell reglering och beslutsförmåga påverkas negativt. Risken för ångest och depression ökar.

Inaktivitet: Försämrad cirkulation och ämnesomsättning påverkar även hjärnan. Minskad blodgenomströmning ger sämre kognitiv funktion.

Näringsbrist: Signalsubstanser som serotonin och dopamin produceras i lägre mängd. Hjärnan får svårare att reglera känslor, aptit och motivation.

Psykisk belastning: Hjärnan uppfattar hot även utan fysisk fara. Det autonoma nervsystemet överaktiveras. Resultatet är kroppsliga symtom, trötthet och kognitiv dimma.

Välmående: Hjärnan får stabil tillgång till syre, näring och trygghetssignaler från kroppen. Parasympatiska nervsystemet dominerar. Känsloreglering, kreativitet och inlärning fungerar bättre.

Vad kroppen behöver – och hur 

Kroppen fungerar bäst när dess grundläggande behov möts. Det gäller också hjärnan – som är beroende av syre, näring, vila, rytm och reglering för att fungera optimalt.

Sömn och vila

Sömn reparerar kropp och hjärna. Under djupsömn aktiveras det glymfatiska systemet som rensar hjärnans avfall. Hormoner regleras, minnet stärks och hjärnans återhämtning fördjupas.

Hur? Lägg dig och gå upp samma tid varje dag. Undvik skärmar på kvällen. Ta korta pauser i tystnad under dagen. Gå ut i dagsljus varje morgon.

Näring

Hjärnan förbrukar mycket energi och är beroende av stabilt blodsocker, fettsyror och mikronäringsämnen. B-vitaminer, magnesium, zink och omega-3 är särskilt viktiga för mental funktion.

Hur? Ät regelbundet. Välj mat som ger långvarig energi. Tugga noggrant. Drick vatten ofta. Undvik att äta under stress.

Rörelse

Rörelse ökar blodflöde till hjärnan, stimulerar nybildning av nervceller och frigör signalsubstanser som serotonin, dopamin och endorfiner. Även lätt rörelse förbättrar kognition och humör.

Hur? Promenera dagligen. Res dig ofta. Rör kroppen naturligt. Hitta något du tycker om – dans, trädgård, cykling – det räcker.

Andning

Andningen påverkar nervsystemet och hjärnan direkt. Djupandning minskar amygdalas aktivitet (rädsla), ökar frontal hjärnaktivitet (beslutsförmåga) och förbättrar syresättning.

Hur? Träna diafragmaandning. Testa aktiv eller sammanhängande andning för att frigöra blockeringar och öka energi. Gör det i trygg miljö, särskilt vid trauma.